MartinaPersson

Jag vet inte vad som händer.
Jag vill ha dig tillbaka. Jag drömmer om dig varje natt- att du kommer tillbaka och ber mig om förlåtelse. Du säger att du älskar mig, och vill ha mig tillbaka. Jag blir hög så fort jag känner din doft, eller tänker på sättet du rörde mig. Jag saknar våra oändligt långa pratstunder, våra filmkvällar och din närhet. Jag saknar att känna värmen från din kropp när jag sover, och se ditt ansikte när jag vaknar upp igen. Jag saknar dig. Jag saknar oss. Jag vill inget hällre än att ta allting tillbaka.
Men ändå.. Det känns inte rätt. Jag sa adjö för länge sedan. Redan långt innan du bröt up, för jag visste att dehär inte skulle funka. Inte när jag är så feg i mig själv, och du i dina handlingar. Faktiskt så var det ganska lätt att säga hejdå. Du hade mig inte lika hårt insnärjd som jag trodde. Jag släppte dig på en gång, fällde inte en tår för din skull. Kanske var det inte äkta kärlek.. Eller så är det bara det faktum att du inte förtjänar det. Du ville inte vara så nära särskillt ofta, och när det väl hände, gick du lite för långt. Iallafall för stunden. Jag var helt enkelt inte redo för det steget. Jag vill hitta mig själv först, innan jag ger mig in i nån annans kropp på det viset.

Klart jag vill ha kvar dig som vän, om det är möjligt. Sålänge jag klarar mig undan känslorna borde det inte vara så svårt, visst?

Och jag vet att jag kan hitta nån mycket bättre än dig. Jag kanske redan har det.

Jag har träffat en annan person, som behandlar mig mycket bättre. Problemet är att jag inte vet vad denna tycker om mig än, då vi precis mötts. Och det kanske är lite för snabbt inpå? Vad vet jag. Inte van vid allt dehär..

Sen har jag upptäkt att de inte bara är en sort som sätter mitt hjärta i brand, utan även andra.

Det finns en flicka.. En flicka som får mitt hjärta att slå lite extra fort. Visst har vi försökt tidigare, och de gick ganska bra. Jag menar 1 år och 3 månader är inget att skämmas över. Vi hade det jättebra tillsammans, bättre än jag någonsin haft det innan. Och jag skulle gärna försöka igen. Problemet är att jag vet inte vad jag betyder för henne nu förtiden.. Jag vet inte om jag är en god vän, eller mer än så. Borde jag ta reda på det? Eller ska jag bara låta det gå som det går?

Jag vet inte om jag vill ha dig tillbaka. Jag tror inte det.

Men ska jag då försöka hitta någon ny, och isåfall vem..?
Prinsessan som älskar mig, och vill vara med mig. Eller prinsen som behandlar mig som en drottning, och gör mig yr..
Jag kanske bara borde släppa allting, ramla ner i ett hål eller något.. Föralltid.

Gaahd, jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad som händer.